Vart har man egentligen rätt att vara? Är det bra att säga att man kommer från Sverige? Man kan få för sig vad som helst. Att mannen som frågade om jag inte kom från Sverige tyckte att det var dumt, och att Malcolm sen kände sig nervös över att alla hans arbetare kommer från Sverige. Exotiskt i liten mängd, men sen kan det bli överväldigande och för mycket. Som romerna, katter eller mat.
Fattorians finaste katter.
På turistbussens tak i Pisa.
På p1 är det någon som läser ur Din stund på jorden av Wilhelm Moberg.
Att verkligen höra till. Där var folk känner till vem man är. Där alla känner till en. Att känna sig hemma är kanske en annan sak än att känna hur platsen dit man kommer liksom finns i en själv. Att den spelar på strängar i kroppen.
Frågan är var mannen i Wilhelm Mobergs roman ska vara när han är 64 år. I barndomens Småland eller i Amerika där han har blivit vuxen.
Kultur och språk.
Att lära sig ett språk när man växer upp. Att lära sig prata samtidigt som man lär sig gå, smaka.
Att komma till en ny plats och inte ha en aning om hur någonting ska göras. Det här känns inte naturligt för mig, säger Claudia när vi diskuterar vad en flaska vatten ska kosta eller inte eller om föräldrar från Sverige ska betala för vin eller mat och vilka som ska sitta tillsammans. Bestäm bara! Men jag vill inte bestämma, jag vill att någon annan ska ta besluten och så vill jag stå bakom och kanske hjälpa till allt vad jag kan. För mig känns det inte naturligt hur jag ska göra. Och jag vill ju bara lära mig. Berätta så ska jag lyssna.
Finns där en plats där man är helt och hållet självklar? där allt kommer naturligt och i lagom mängd och bara flödar.
(Per ora non sono stranieri alla fattoria, tutti gli hospiti sono di Italia.)