Jag tänker på det här med arbetare och chefer. Att det är arbetarna som gör jobbet och sen är det chefen som får applåden och klappen på axeln. Fast när jag serverar är det jag som träffar kunderna och får höra att det smakar bra eller inte. Ofta tänker jag att det är dumt att det inte är kocken som serverar, så att han får höra hur god någon tyckte att pastan var, direkt från den som tycker det.
Om Sebastiano har en massa kompisar som han bjuder hit att äta för ett hyggligt pris så är det vi arbetare som får jobba över och slita för att de ska ha det bra. Chefen har ju oftast själv varit arbetare. Kanske känns det lite sorgligt för många chefer att inte ha den där gemenskapen som arbetarna har.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar