Angående bröllop

Jag har serverat på mitt första bröllop. Det var två holländska människor som blev man och kvinna och familj och sen kom de med släkt och vänner och åt middag här. De var 20 stycken trevliga och vänliga människor. Och jag var så himla nervös innan och då blir jag arg. Jag blev arg på att det inte fanns någon med mycket erfarenhet, att vår chef inte verkade bry sig och förstå hur allvarligt det var att vi skulle ha en bröllopsfest.
Men sen sa de där unga människorna som jag jobbar med att det kommer att gå bra. Du behöver inte vara nervös. Det här är nu vårt ansvar och vi kommer att göra det bra tillsammans.
Och det gjorde vi. Bordet var vackert dukat och jag fixade med blommor och ljus. Och igen blev jag påmind om att man kan göra saker riktigt bra utan både utbildning och erfarenhet av just det man ska göra. Att det kan bli riktigt bra om man använder sig av allt man kan.

Så här var menyn: De åt först tårta och drack Prosecco. Sen åt de antipasto som var en mixad toscansk tallrik med blandade bruschette, salami och prosciutto, och en tallrik med pastarulle med ricottaost och spenat. Sen en pasta med vildsvinsfärssås. Och så ett baconinlindat typ fläskfilé och så sallad och ett annat kött med potatis och sen fruktsallad och vin santo och mandelskorpor, Cantuccini. Där någonstans i mitten var de flesta mätta. Efteråt blev vi inbjudna att skåla i limoncello och sen fick vi dansa.
Och vi dansade mer än alla gästerna.

Här är bilder från andra bröllopsminnen.

Så här såg det ut när Selma och Johannes gifte sig.

Ulrika och Martin var de första vars bröllop jag grät på. 

Tänk att bestämma sig för att man vill vara med någon hela livet. 

Här är bilder från deras förra lägenhet i Stockholm. 

Och så här såg jag och Emma ut när vi gick på deras bröllop.